Som EU-medlem var Sverige pålagt å nedfelle det såkalte datalagringsdirektivet i rikets lovverk innen 15. mars i år. Det har ikke skjedd. Justisminister Beatrice Ask var varslet en proposisjon innen sommeren, og har underrettet EU-kommisjonen om det.
Ifølge Svenska Dagblad bestemte EU-kommisjonen allerede 14. april å trekke Sverige for retten, og fulgte dette opp nylig med å sende en formell stevning til EU-domstolen.
Det samme har skjedd med de andre EU-landene som ennå ikke har gjort direktivet til en del av lovverket, det vil si Hellas, Irland, Nederland, Polen og Østerrike.
EU-kommisjonens pressesjef i Sverige, Eric Degebeck, sier at kommisjonen er forpliktet til å reagere slik når medlemsland ikke følger opp direktiv.
Hovedinnholdet i proposisjonen til Sveriges justisminister skal være at trafikkdata skal oppbevares i et halvt år, i samsvar med det minimum direktivet krever.
Direktivet er et følsomt politisk tema i Sverige.
En utredning av den forrige, sosialdemokratiske regjeringen konkluderte med at trafikkdata skulle oppbevares i ett år. Dagens borgerlige regjering har konsekvent vært mot hele direktivet, i likhet med en ikke ubetydelig opposisjon hos sosialdemokratene.
Avgjørelsen om kutte oppbevaringstiden til et halvt år kom etter forhandlinger mellom riksdagspartiene i mars i år. Offisielt innså alle nødvendigheten av å etterkomme selve direktivet.
Justisminister Ask sier regjeringen ennå ikke har mottatt stevningen. Hun håper at proposisjonen og et påfølgende vedtak i nasjonalforsamlingen vil hindre straffetiltak fra EU-kommisjonen. Domstolen arbeider i to omganger: Først må den slå fast at Sverige har brutt direktivet, og så må det en ny runde til for eventuelle straffetiltak.
Stevningen har utløst et krav om at EU må klargjøre hvorvidt datalagringsdirektivet er i samsvar med den europeiske konvensjonen om menneskerettigheter.
Kravet er formulert i en kronikk i Svenska Dagblad, skrevet av Camilla Lindberg, riksdagsmedlem for regjeringspartiet Folkpartiet, og Erik Josefsson, kandidat til EU-parlamentet for Vänsterpartiet.
De to peker på at datalagring er politisk følsomt nettopp fordi dets forhold til personvernet ikke er avklart i sentrale europeiske instanser. I stedet for å stevne statene som nøler med å innføre direktivet, burde EU-kommisjonen heller fjerne grunnlaget for de mange motforestillingene.
– Den spontana reaktionen på att kommissionen drar Sverige inför domstolen är att nu måste vi skynda på. Vi anser att det är fel impuls. Ett verkligt europeiskt ledarskap skulle istället ta tjuren vid hornen och se till att få frågan om datalagringsdirektivet är förenligt med Europakonventionen besvarad, skriver Lindberg og Josefsson.
De konkluderer slik:
– Vi är övertygade att domstolen kommer att slänga direktivet på historiens soptipp. Fick den bara chansen. Tänk om. Och tänk rätt den här gången.
